Om julafton ur “Iniö köket – traditionella skärgårdsrätter”

Julafton

Själva julaftonsdagen lagade man svinkorv eller blodkorv, och ibland både och. De skulle vara färska på julmorgonen.

Tidigt gick karlarna ut för att dra “stötnot” så att man fick färsk gädda till julen. Om man ännu inte hade rysjor kunde det dock hända att man fick nöja sig med abborre. Man kokade den färska fisken, och den som inte hade färsk fisk kokade lutfisk som var inhandlad i Åbo på hösten. Några hade torkat abborrar på stugväggen och kokade dessa i brist på annan fisk.

På julafton serverade man förutom den kokta fisken vanligen korngrynsgröt eller -välling. Under senare och bättre tider serverades ibland mannagryns- eller risgrynsgröt. I endel hushåll åt man dessutom färsk kokad gädda med potatis och sås. Om man inte hade färsk mjölk såsom fallet ofta var i torpstugorna, så kokade man “ölsupa” i stället för korngrynsvälling. I den lade man skorpor och ibland vetebröd. Stundom bryggde man öl på 10 kappor malt, men då kändes det också i benen sedan man hade druckit.

På aftonen tände man en stor brasa med enved. I taket hängde man kronor tillverkade av “rö” och prydda med glitter och grannt papper. Sedan dukade man julbordet. Ett stort vitt lakan breddes över bordet, hela bröd radades på varandra i en hög stapel och överst på stapeln lade man en smörtallrik. Runtomkring lade man fjärdedelar av bröd som man fick äta utav. Bröden i stapeln skulle stå orörda hela hegen. Julölet serverades i tennstop med lock. Stopen stod framme hela julen och fylldes ofta på.